Hur gör man då man inte vill?!?!?!?!? Det tar mig en hel dag att få på kläder och gå ut på denna jäkla promenad. OM jag ens tar mig ut. Gör allt för att slippa! VARFÖR ska det vara så förbannat svårt????? En promenad liksom!? I vårsolen! Borde ju vara skönt och uppiggande. Men JAG KÄNNER INTE DET!! Och det gör mig sååååååååååå arg på mig själv. Varför kan jag inte njuta av livet, som jag brukar göra!? Varför ska jag vara empatilös och nollställd i hjärnan?? Kan inte tänka, inte göra nåonting. Vill inte ens gå på stan, för risken att möta någon jag känner är för stor. Isolerar mig hemma, och gör absolut INGENTING! Dammråttorna flyger runt, tvätten bildar berg, maten slngs för det är ingen som tillreder den, sonen får lida något fruktansvärt (men ser tack å lov inte ut att lida det minsta). Jag är en fruktansvärt dålig mamma/sambo/vän! Sitter oc tycker synd om sig själv, och vet inte hur i helvete hon ska ta sig ur denna spiral. Möte med FK nästa vecka, och jag är fruktansvärt nervös. VAD FAN SKA JAG SÄGA?!?!? Jag vill jobba, men jag orkar verkligen inte lyssna på sjuka människor och verka förstående, ta emot samtal och hålla masken. Jag orkar ju inte ens klä på mig eller duscha om jag verkligen inte måste. Vad kan jag då göra ist?!?! Vad finns det??!? En stor jäkla injektion med ENERGI, VILJA, ORK, MATLUST, LIVSGLÄDJE. Vart får man tag på den? Snälla den som vet det, skicka till mig snarast, för jag är så jävulst less på detta nu!

Tystnaden är värst!