Besviken är vad jag är nu på morgonen!! Kan inte rå för det, visste att det var väldigt osäkert om det ens skulle bli någon ikea-resa, men ändå blir jag fruktansvärt besviken ochh ledsen. Tårar rinner och det måste fasen vara gravidhormoner, hallå liksom!?! Jag gissar på att min besvikelse grundar sig i att en bebis ska födas inom mycket snar framtid och "vi åker sen" finns liksom inte. Sen har ju Sixten åkt upp till fjälls med mormor och morfar just för att jag skulle vara ledig och kunna åka ner. Men nu känns det ju som helt onödigt att han följde med upp, som att jag inte vill ha han hemma. SKUDKÄNSLOR!

Tomas har gjort klart att han INTE vill åka ner någon dag till veckan, så det är bara att acceptera att det inte blir något och vi går ha ett ofärdigt sovrum LÄÄÄÄÄÄNGE!! Pernilla har varit ute å supit i helgen så hon ville inte följa med, vi kunde ju ta det en annan gång....typ augusti eller nåt då antar jag!?

Jag känner mig jävligt bitter!!

Vad fan ska jag göra idag då da? hade tänkt baka bullar, men har ingen lust till någonting. Blev bara väldigt deppig nu =( Inget kul gör jag, eller jo det gör jag väl, men just nu känns det inte som att jag gör något kul bara för mig. Är mest hemma och håller båten flytande, och det trivs jag också med, men ibland vill jag ju ändå göra något JAG tycker är roligt. Och det finns inte så mycket faktiskt. Har försökt lista ut vad jag har för intresse, men har fortfarande inte kommit på vad det kan vara. Trist!