Bara för att dagen i stort igår var rätt så bra, så var denna dag tvärt om. Skjutsa något grinig Sixten till dagis, hem och äta frukost sen var dagen som i ett töcken. Tårar. Trötthet som troligtvis tog ut sin rätt från gårdagens brist på vila. Sov som en gris i soffan 2 timmar, och ville bara sova MEEEEER när jag vaknade. Precis innan jag somnade så tänkte jag på att jag längtar tills jag somnar och hoppas varje gång att jag ska falla in i en djup dröm så jag får komma bort till något trevligt en stund. FY vad hemska tankar!!! Jag har självklart trevliga stunder hemma i mitt vanliga liv, och inte i drömmarna. Men de är inte övervägande, tyvärr :´( MEN...jag ÄLSKAR min familj!!! Trots att man inte kan tro det, så gör jag det!!! MER ÄN NÅGOT ANNAT! Jag känner mig tom inombords på något knepigt obeskrivligt sätt. Känner aldrig lycka, eller jo, men inte som jag borde. Jag har så otroligt mycket att vara glad och lycklig över, men ändå så känner jag mig väldigt likgiltig. Jag är en hemsk människa/mamma/sambo!