Då sitter man här igen då, på jobbet alltså...och "jobbar" som det så vackert kallas. Men inte gör jag många knop inte, har delat medicin till två patienter...vi har ju lyckats tömma avdelningen på patienter i helgen, så vi har 4 kvar...varav 2 stycker går på permission efter lunch...så två patienter på fyra personal...ojojoj vad jobbigt det är. Har nyss suttit och försökt lösa melodikrysset med en deprimerad tant, gick väl sådär. Men men, slog ju ihjäl en timme iaf.

Var tänkt att jag skulle till en kompis som har födelsedagsfest ikväll...men jag känner att jag inte orkar det, har ju två dagar till av denna helg att jobba. Är så trött nu för tiden, måste vara mörkrets intrång som gör det. Jobbigt tycker ja, jag gillar inte att vara trött och inte att sova för mycket heller. Jag vill få ut något nyttigt av dagen och inte bara sova och slöa! Kan må skitdåligt på kvällen om jag inte gjort något...har ju sånna krav på mig själv hela tiden. Men sån är jag, och inte så lätt att förändra en personlighet. Det ska man inte göra heller tycker jag, snarare utveckla den och försöka få hjärnan att tänka på ett annat sätt. Men jag känner att efter detta turbulenta år med död och förtvivlan, så har jag lärt mig att fånga dagen och gör det bästa möjliga av den, för man vet aldrig vad som händer nästa dag. Man kan inte ta för givet att man ska leva och må bra. Lev HÄR och NU!

Jaja....hoppas dagen går lite fortare snart.....vill hem!