Har haft den värsta veckan i mitt liv, Sixten min ängel har haft magsjuka, och det är välinte direkt optimalt på en liten kille på endast 4 månader. På söndagen kom det ur mer än det kom in i pojken, och sov som en sten där emellan. På kvällen började han även kräkas = fick alltså inte behålla någonting i sin lilla kropp. Helt utslagen låg han där på golvet på en madrass, värsta synen! Ringde sjukvårdsupplysningen och fick det klassiska svaret tillbaka: avvakta ett tag till!................. vi gjorde iordning vätskeersättning som jag sedan satt och skeda i honom var 20 minut hela natten, Sixten vaknade inte en enda gång. Vid 06 började han iaf att kunna dricka vätskeersättningen ur flaska, och en liten sten släppte från bröstet:han är så pass vaken så han kan dricka iaf. Ja framåt gick det, bakslag, tårar, rädsla, träffa doktor och bli lättad, bli ännu bättre och tillslut frisk. En fruktansvärd vecka där man kände sig så fjuttigt liten och maktlös.

Om en ca vecka åker jag och Sixten upp till fjälls med mamma å pappa å är där till lördag, 5 dagar av totalt lugn och andningshål. Grymt skönt ska det bli. Sixtens första skotertur, åka pulka, åka snowboard och längdskidor....ha det underbart helt enkelt!!

Det är 2 februari och solen skiner utanför fönstret. Sixten sover, Tomas är på jobbet och jag sitter i morgonrock å bara njuter av livet en stund =)

Tycker det är rätt skönt att Sixten har fått in lite rutiner, blir både lättare för honom och för oss. Men jag kan inte undgå att längta lite tills han somnar vid 19 på kvällen så man får lite egentid...men det är ju ett tag bort det, sen vill jag ju ha min lilla bebis ett tag till ;-) Eller lilla och lilla, han börjar bli stor nu! För 2 veckor sedan var han hela 63 cm lång och vägde 5995 g, det tar sig =) Han hade klätrat upp en nivå i viktkurvan vilket bvc-ssk var glad över, men samtidigt så hade han klättrat ett steg till på längden så han ligger på samma fortfarande, fast lite högre då. Jaja, han äter och mår gott, det är ju huvudsaken!

Var upp till fjälls i helgen för första gången sedan Sixtens ankomst, och det gick ju bra de. Men Sixten var ovan stället och hade svårt att komma till ro någon längre stund, men han är så go så det gör inget att man inte sover mer än 2½ timme i sträck innan han vaknar. Ska inte klaga över sömnen egentligen, det är ytterst sällan han vaknar ofta på natten, i regel så sover han hela natten så man brukar få 6-7 timmar sömn iaf...så gnälla är det sista jag ska göra! Men men, man kan ju inte hålla på och jämföra sig med andra heller, är jag trött och slut så är jag, även om jag får sova på nätterna å så...jag kan ju bara utgå ifrån mig själv. Sen är det min blogg och där FÅR jag gnälla hur mycket jag vill ;-P

Snart har vi dop på agendan också, dopklänningen är klar sedan länge...det är bara massa kakor som ska bakas och kläder till moi införskaffas! Så jag har det jag gör, men mamma skulle baka några sorter och det lär Tomas mamma vilja göra också, så jag står ju inte själv med bakandet som tur är =) Inte för att jag inte tycker om att baka, men Sixten tycker inte det är lika kul att ligga på golvet och kolla på.

Väntar på ett samtal från chefen också för att få veta om jag kan börja jobba 25% eller inte, det hänger på en ssk som jobbar 50% i nuläget och om han vill öka till 75% eller inte. Tycker personligen hon kan kräva ett svar av honom snarast, jag måste ju kunna planera mitt liv också ju!! Men mesig som hon är så väntar hon snällt på samtalet från honom. Man måste ju f*n göra allting själv!

Nä, ta tag i dagen kanske!!

hoj!